2 In Föräldraskap/ Personlig utveckling

Bejaka barnens passion

barn personlig utveckling passion drivkraft mobbing mobbning mobbare reta retas föräldraskap

Häromdagen var min favorit-YouTuber Casey Neistat fly förbannad över att än en gång ha hört talas om ett barn som hade blivit retat i skolan på grund av sin passion för att skapa videoinnehåll till sin YouTube-kanal.

Det är ett ämne som jag också engageras av. Det finns på tok för många tvivlare och mobbare som tar sig rätten att ställa sig i vägen för en ung människas drivkraft.

Casey pratar om två viktiga saker att fokusera på mellan nutid och framgång i framtiden.

Uthållighet och beslutsamhet.

Att vara uthållig och fortsätta med det man brinner för oavsett vilka hinder som man stöter på längsmed vägen.

Att vara beslutsam och inte låta något eller någon stoppa en från att uppnå sitt mål.

Vidare pratar Casey om att mobbare inte sällan känner sig hotade på något sätt av den de retar. För att sedan i framtiden i en del fall kanske vilja vara den personen de retade under uppväxten. Sådana stories finns det många av. Men det gäller att inte heller glömma alla de historier där unga människors passion släckts av mobbningen. Där människors potential gått till spillo på grund av att personer valt att rätta sig i ledet som ett sätt att överleva det ständiga nedtryckandet i hemmet och/eller i skolan.

Min önskan är att föräldrar och även lärare verkligen bejakar barns passion för att på olika sätt uttrycka sig — även inom områden som kan upplevas mer nischade och ovanliga. Det finns ett värde i att vilja lära barnen att fungera bra i olika sociala sammanhang, men samtidigt undvika att framställa ‘följa strömmen’ och att vara som alla andra som något eftersträvansvärt i sig.

Föräldrar bör göra allt som står i sin makt att motverka att sina barn retar och trycker ner ett annat barn oavsett anledning. Jag anser att varje förälder har ett stort ansvar i att hela tiden arbeta med den moraliska kompassen för att begränsa barnets benägenhet att medverka till att förstöra för andra barn.

Jag har mött föräldrar som själva agerar mobbare och det är inte konstigt att vi då i samhället ser en negativ spiral av trakasserier. Numera ännu mer intensifierat via sociala medier 24/7.

Själv blev jag lyckligtvis aldrig retad för något under uppväxten. Jag höll på mycket med olika idrotter, men kom även tidigt in på det skrivna ordet kombinerat med ett internationellt perspektiv.

Först brevvänner från hela världen — jag minns magin än idag kring att komma hem från skolan och hitta ett knippe brev i brevlådan. Det följdes av att samla/byta konsertinspelningar med personer globalt. Sedan ägnade jag mycket tid åt att göra egna tidningar, så kallade fanzines, till vilka jag intervjuade band och recenserade demos och plattor. Efter hårt arbete vid skrivmaskinen hemma och kopiatorn på biblioteket eller pappas jobb, var jag stolt över att se mina tidningar säljas i lokala skivaffärer i Göteborg. På universitetet var jag med i redaktionen för kårtidningen på Handelshögskolan i Göteborg vilket sedan ledde till att jag under många års tid har använt mitt intresse för språk i jobbet som varumärkesstrateg.

Drömmen från början har nog varit att skriva böcker och den bär jag fortfarande med mig. En av många inspirationskällor är min gamla kårtidningskollega Camilla Läckberg, som efter många års passion som läsare av deckare hittade sin egen röst.

Jag kommer ihåg att jag kunde känna i hela kroppen när jag i skolan såg hur någon behandlades illa. Nu när jag är förälder till ett litet barn så har den känslan stärkts än mer. Var jag än befinner mig och jag kan se hur ett barn på något sätt inte behandlas väl så blir jag extremt illa till mods.

I min egen närhet så pratar jag hela tiden med min dotter om att man inte ska säga något elakt till andra människor. Men även att man såklart bör reagera när andra säger något taskigt till henne. Att hon ska markera och uttrycka varför något inte är ok. Det är inte lätt — jag för en ständigt pågående dialog med mig själv om hur man ska hantera de oempatiska och intoleranta; likväl att jag också försöker utmana mina egna förutfattade meningar. Jag känner mig rörd när jag möter föräldrar och lärare som tar sitt ansvar då trista situationer uppkommer tillika känner jag vrede över de som oengagerat slår dövörat till när barn behandlar andra barn illa.

”The

You Might Also Like

  • Madelein
    May 5, 2017 at 6:50 am

    Tack för nyhetsbrevet! Kul med lite vidare innehåll. Kloka tankar, tror också att en mobbar känner sig hotad på något sätt även om det finns avvikelser även där. Det vore fantastiskt om barns (och vuxnas för den delen) fick arbeta framåt och obehindrat i alla lägen. Ha en fin fredag

    • Magnus Kähler
      May 17, 2017 at 12:27 pm

      Hej Madelein! Vad kul att du gillar min nya sida! 🙂